Kalenderlucka nr.24 – Julafton

Igår var det fjärde advent och idag öppnas kalenderns sista lucka. Vi har alltså julafton. En riktigt GOD JUL åt alla lucköppnare. Hoppas tomten kommer med nåt trevligt ikväll. Jag kommer med en låt, min favorit tv-serie och den bok jag läst flest gånger.

En låt:

All seeing eye – The Casbah

Finlandssvenskarna Max Salonen, Julius von Wright, Anton Sigfrids och Martin Salonen lånar lite av Beatles, lite av MGMT och kryddar med hänsynslöst begåvat låtsnickeri. Ebbot Lundberg lurkar i kulisserna, kliar sig i skägget och funderar; – när glömde jag att skriva den där låten? Hoppas och väntar på mer av dessa psykedeliska gossar.

EPn All Eyes Open gjordes i Kaiku studios i Berlin och släpptes tidigt 2012.

En Tv-serie:

Twin Peaks

Ojoj låt tiden gå så jag åter hinner glömma och kan se serien igen. Jag avundas den person som kan finnas därute och ännu inte ha sett Twin Peaks. Agent Cooper och hans små njutningar i livet. Den mystiska log-ladyn med sitt vedträ. The Bookhouse boys som man gärna skulle hänga med och kanske spela lite snooker. Den obehaglig fläkten som snurrar, snurrar ovanför trappan tills pulsen stiger och oråd anas. Dvärgar, jättar, ugglor i mossen, black lodge, white lodge, den enarmade mannen, Angelo Bandalamentis soundtrack, … Ännu har jag inte glömt tillräckligt för att se om Twin Peaks.

Twin Peaks gick i två säsonger 1990-1991 på totalt 30 episoder.

En bok:

Gummitarzan – Ole Lund Kirkegaard

Ivan är svag, klen, ynklig och kan egentligen ingenting. Så känns det då de tuffa killarna hunsar honom. Men en dag får Ivan alla sin önskningar uppfyllda då han träffar en häxa. Plötsligt kan han träffa lyktstolpar på 10 meters avstånd med sina spottloskor och cykla utan att hålla i styrstången. Nu får killarna som brukar hälla vatten innanför byxorna på Ivan se upp.

Jag läste Gummitarzan om och om igen i lågstadiet, fortsatte i högstadiet och bläddrade i den i smyg under gymnasietiden. Försökte mig också på att recensera den i gymnasiet med en burdus omyndigförklaring av modersmålsläraren som följd.

Kalenderlucka nr.23

Låt:

Alone together – By the Sea

Här samlas en del av de toner jag lyssnat mycket på i år i en enda låt. En kombination av Wild Nothing och Beach House. I november släpptes den självbetitlade debuten på Piccadilly Records. By The Sea är ett ganska färskt band från Beatles regioner.

Lyssna på Spotify om du inte orkar med en stillbild på Youtube.

 

En Tv-serie:

Bored to death

Jason Schwartzman spelar författaren Jonathan Ames som pendlar mellan neurotisk och totalt verklighetsflyende. Framför allt är han impulsiv. Då hans flickvän flyttar reagerar han genom att, efter att ha hittat en tummad Raymond Chandler-pocket i flyttstöket, annonsera ut sina tjänster som privatdetektiv på nätet. Ted Danson är fantastisk som excentrisk magasinredaktör med välskräddad pondus på ytan och totalt vansinne så fort han öppnar munnen. Jonathans andre bundsförvant är Zach Galifianaki som skapar ett seriefigursalter-ego med en jättepenis. Behöver jag säga att serien är rolig.

Bored to death gick i 3 säsonger med 8 avsnitt 2009-2011, och jag smygber om en fjärde.

 

En bok:

Duck City – Lena Andersson

Majoriteten av befolkningen i den fiktiva staden är överviktiga och 90 procent har diabetes. John von Andersson driver staden, Kalle tröstäter och brorsönerna är inkallade till krigstjänstgöring i ett avlägset ökenland. Samhällskritik och underhållning i en och samma donut. Duck City kom 2006 och var Lena Anderssons tredje roman.

”Den tyngsta damen vägde trehundranitton kilo… hon med det tragiska anletet, fick genast en ny tårta framställd, en med non-stop på som färgade av sig på grädden. Samtidigt drack hon en enliters milkshake och åt ett hickoryrökt revbensspjäll som hon höll i den hand som inte grävde i tårtan.”

Kuriosa: Love Antell har gjort omslaget till boken.

Kalenderlucka nr.21

En låt:

The fear of Charlie Sunrise – Baby Monsters

Marty Larson Xu och Danny Sternbaum från L.A bildar Baby Monsters, ett hubbabubbablåsande MGMT som försöker sig på ett 80-talssoundtrack. Baby Monsters släppte EPn City of Lovers tidigare i år, men den här låten är från det självbetitlade debutalbumet från 2011.

 

En Tv-serie:

Xerxes

Innan succén med Ebba och Didrik regisserade Peter Schildt fenomenalt 80-talssköna Xerxes. Serien kretsar kring tre tonåringar, Xerxes, Tony och Pekka, som precis gått ut gymnasiet. De sätter igång en utmaning i kärlekserövringar, i form av en jakt på tvättmärken ur kvinnors trosor. En halvt alkoholiserad vaktmästare imponerar på det poetiska planet med att filosofera kring Ekelöf och polacken Zbigniew Herbert då han ska uttala sig om Tonys diktarambitioner. Finns många minnesvärda ögonblick här. Även i den här serien spelas kvinnan pojkarna trånar efter av Johanna ”Yrla” Friberg.

Xerxes gick i 6 avsnitt 1988.

 

En bok:

Livet är en fest

Om mods, hiphoppare, proggare och punkare i en underhållande odyssé genom Sveriges musikliv från rockens födelse till 2001. Boken bygger på radioserien med samma namn som gick i Sveriges radio 1999-2000. Här varvas artisternas egna historier med intressant kuriosa. När var Tomas Andersson Wij som svettigast? Vilken var Ulf Lundells första Dylan-platta? Vad hände när Dan Tillberg blev inlåst i fikarummet? Här finns nästan allt?

Kalenderlucka nr.20

En låt:

Sov – Autisterna

Autisterna kan massor av känslor på runt tre minuter. Tårar, drömmar, smärta och livet så som det kan drabba en ibland. Ett fint litet men stort popband. Sov kom redan 2011 i och med albumet Legender, men låten är för vacker för att få falla i glömska. En släpande indieballad med gråten rinnande längs stämbanden.

En Tv-serie:

Men of a certain age

Drama/komediserier där vi får följa tre bästisar som närmar sig 50 och tar sig an de vardagliga bekymren som kan smolka medelålderns bägare. Joe är en golfälskande, frånskild tvåbarnsfar med spelproblem. Terry är en dagdrivande skådespelare som fortfarande söker efter meningen. Ofta hos betydligt yngre kvinnor. Och så har vi Owen, en stressad bilhandlare som vantrivs med att ha sin gamla far som chef.

Serien har ett väldigt sympatiskt tempo. Det här var en av de serier i vars sällskap ja trivdes bäst under 2011.

Men of a certain age gick i två säsonger 2010-2011

En bok:

Pop – Marcus Prest

Vi har en vilsen 27-årig man med ett komplicerat förhållande till sin flickvän, påklistrade kamratrelationer och ett osunt träningsbegär. Här styr statusen, varumärkena och musklerna. Jakten på coolhet går över styr och blir knarkaffärer, våld och tandagnissel. Vi träffar alltså gemensamma nämnare med Snabba Cash och American Psycho. Här finns mängder av populärkulturella referenser.

En av bokens många förtjänster är de korta, namngivna kapitlen som spelar väl i samklang med huvudpersonens sätt att systematisera sin omgivning.

Kalenderlucka nr.19

Och så har vi kommit till Julkalenderns nittonde lucka. Och som vanligt bjuder jag på en låt, en tv-serie och en bok. Bara  fem luckor kvar innan tomten kommer.

 

En låt:

I belong to you – Part Time

En svajig och romantisk karuselltur i lämpligt tempo. Nånstans läste jag att Part Time låter som om The Cars försökte spela låtar av Ariel Pink eller om det var tvärtom. Hjärnan bakom verket är San Francisco-killen David Speck och bolaget som satsat på vinnaren är Loglady Records.  Varsågoda, lyssna från youtube eller spotify.

 

 

En Tv-serie:

Arrested Development

En fantastiskt rolig humorserie om den dysfunktionella familjen Bluth och det lika dysfunktionella familjeföretaget Bluth Company. Michael Cera spelar ängslig tonårsson till Jason Bateman, den till synes mest normala Bluth-sonen som försöker få företaget på rätt köl. En av favoritkaraktärerna är Tobias Funke, gift med dottern i familjen som spelas av Portia de Rossi, som arbetslös psykiater och legitimerad ”analrapist” eftersom han är både ”analyst” och ”therapist”.

Serien gick i 3 säsonger 2003-2006.

 

En bok:

Gurra Gurka – Beppe Wolgers

En av favoriterna då jag var liten var Gurra Gurka. Beppe Wolgers har översatt och bearbetat dessa brittiska barnböcker om Fruttisarna som rymt från grönsakshandlaren och istället tillsammans bosatt sig i och omkring ett gammalt bortglömt trädgårdsskjul. Och fruttisarna är då ett helt vanligt gäng frukter, grönsaker och nötter. Gurra Gurka är en av de häftiga och hippa fruttisarna. Av slangsnacket att döma är han en söderkis som säkerligen växt upp i Hoa Hoa Dahlgrens grönsakslåda.

Gurra Gurka åker rullbräda, men den är hemgjord och inte helt säker. Han zoomar och susar över Tommy Tomat, fastnar i Putta Purjolöks stickning och färgexploderar bland Johanna Jordgubbes penslar. Och som vanligt börjar lipsillen Lukas Lök gråta. Oj oj vilket äventyr.

Kalenderlucka nr.11

Jag har fått höra att det är så här det brukar gå till då man har en blogg. Man ska på kalendervis komma med överraskningar varje dag fram till julafton, beroende på vilket tema man representerar. Det blir ju då varken lättklädda män, kvinnor eller lättklickade dataspel här. Det blir bara en låt, en tv-serie och en bok. Nu kör vi vidare med Lucka 11

En Låt:

Who I want to be – The Deddingtons

En bortglömd eller aldrig funnen pärla från 1990. Det är en helt ny bekantskap för mig. Och jag är golvad. Kortlivat brittiskt band med endast ett fåtal liveuppträdanden. Varje låt på albumet med Chris Kings sköra röst balanserande på livslinan är så äkta så det rör mig till tårar. Och så fyller de på med flöjt. Kompet löper snabbt med rappa trummor och dimman ligger tät över hela produktionen. Kanske var det ändå bättre förr…

 

En Tv-serie:

It’s always sunny in Philadelphia

En grupp av fem losers driver en pub i Philadelphia-slummen. Det finns nånting Seinfeld-likt över seriens sätt att fläta ihop karaktärernas respektive historia i varje avsnitt. Här är dock gängets egoism, oärlighet, lathet och manipulativa sätt drivet hundra gånger till sin spets. Och inget ämne är förbjudet att skämta om. Man kan till en början bli kulturchockad av seriens skrikiga stil men man kommer in i karaktärernas pladdriga passion och man kommer definitivt att få skratta åt dessa samvetslösa ”kompisar”.

Åttonde säsongen går för tillfället på FX – Fox Extended.

 

En bok:

Den blå modern – Christer Kihlman

Spända förhållanden och människosjälens avgrunder synas i den finlandssvenska överklassfamiljen Lindermann. Det här är huvudpersonen Rafaels uppgörelse med sig själv och sitt liv. Det här är något av det mäktigaste och mest omskakande som skrivits av en finlandssvensk författare. Ett konstverk, utfört med kraft och intelligens. Den blå modern kom ut 1963.

Kalenderlucka nr.10

En låt:

Wind at my back – Brothertiger

Ännu ett skönt chill-tillskott som festar på de balleariska barrikaderna. John Jagos heter Ohio-grabben bakom detta DIY-elektroprojekt. Albumet Golden Years släpptes i våras.

 

En Tv-serie:

This is England ’86

1986 toppar Chris de Burgh listorna, Top Gun visas på bio, Maradona viftar med Guds hand under fotbolls-VM i Mexiko och i England är över 3,4 miljoner arbetslösa. Under fyra heltimmes episoder får vi följa med Shaun och hans modsgäng. Det är skojigt, hemskt och ledsamt. Weird Science-Kjell lär ha gråtit under sista avsnittet.

Se också långfilmen This is England som utspelar sig tre år tidigare och säsong 2; This is England ’88.

 

En bok:

Den vite mannen, Papalagi

En charmig och inspirerande föreläsning i bokformat om söderhavshövdingen Tuiavii som kommer till Europa för första gången. Hemkommen berättar han för sin stam om oss som han ser oss. Detta skedde i början av 1900-talet. Det är kul att genom Tuiaviis nyckelhål få titta in på oss västerlänningar, om än det görs något naivt. Han funderar över stenkistor, rundplåtar och höftskynken.

Boken kom ut på svenska på bokförlaget Korpen 1988.

”Ty rundplåten och tungpapperet, som papalagi kallar pengar, de är den vite mannens sanne gud… Jag har bara funnit en enda sak i Europa som man ännu inte kräver pengar för: att andas.”

Kalenderlucka nr.7

En låt:

Careless – Beach Fossils

De finurliga gitarr-skramlarna Beach Fossils kommer med en ny singeln som aptitretare inför albumet Clash the Truth som lär ska släppas i februari nästa år. Under året har himmelska Beach Fossil-spinoffs som DIIV och Heavenly Beat sett dagsljus. Men det här är Careless, obrytt men melodiskt gitarrjangel in i dimmornas Nangijala. Hurra för fantastiska Brooklynbolaget Captured Tracks.

 

  En Tv-serie:

  Awake

Efter en bilolycka lever Michael i två världar. En där hans son klarade sig vid olyckan och en där hans fru överlevde. Michael är polis och försöker pussla ihop bitarna från parallellvärldarna för att få reda på vad som har hänt och vilken av världarna som är den ”riktiga”.

Det blev tyvärr bara en säsong med13 avsnitt, våren 2012.

 

  En Bok:

  Skit i traditionerna – Leif Panduro

David, 17 år, fastnar med slipsen i en cigarettautomat och förs till en psykiatrisk klinik. Han har hela tiden egna funderingar om saker och ting. Boken är fylld av udda personer, en man som lider av förföljelsemani och vill provspränga dynamit på toaletten, en läkare som tror sig kunna lösa alla problem med hjälp av bläckplumpar och Davids mammas nya kille som tror sig vara guds gåva till kvinnan. Detta sägs vara en av 50-talets roligaste danska romaner.

Julkalendern – Lucka nr.4

Jag har fått höra att det är så här det brukar gå till då man har en blogg. Man ska på kalendervis komma med överraskningar varje dag fram till julafton, beroende på vilket tema man representerar. Det blir ju då varken lättklädda män, kvinnor eller lättklickade dataspel här. Det blir bara en låt, en tv-serie och en bok. Kan va att jag går in i väggen innan Lucia. Vi får se. Nu kör vi vidare med Lucka 4.

 

 

En låt:

Deception – Cave Cat

Som brittisk gitarrpop från ’87. Göteborgsbandet Cave Cat har den rätta rösten, det rätta gitarrjanglet och den skönt smärtsamma pisksnärten på trummorna.

Debutsingeln är utgiven genom ett samarbete mellan svenska Luxury och brittiska Dufflecoat Records.

 

En Tv-serie:

Misfits

Några ungdomar som gör samhällstjänst träffas av blixten och får övernaturliga krafter. Det låter väl som en vanlig dag på jobbet? Nu måste dessa stökiga ynglingar samarbeta för att kunna dra nytta av de krafter som enskilt kanske inte är så mycket att hänga i julgranen men tillsammans är stjärnan i granens topp. Karismatiske bokstavsbarnet Robert Sheehan är den stora behållningen under seriens 2 första säsonger av action, drama, sci-fi och tidsresor.

 

En bok:

Låtskrivarens känslighet för vibrationer – Fredrik Karlsson

Peter och Märta har varit tillsammans sedan högstadiet, de är nu runt 23. Märta läser till läkare och går från klarhet till klarhet. För Peter går allting snarare nedåt med ett självförtroende som håller på att rasa ihop totalt.

Bröderna Dekius Lack och Peter Glas har på sitt kultförlag Bakhåll gett ut denna strålande skildring av det ingenmansland man kan hamna i mellan studier och arbetsliv. Romanen är ålänningen Fredrik Karlssons litterära debut.

”De där jobbiga, vackra kvinnorna som Pontus berättat historier om, som blandade ångest och sex som sprit och tabletter hade jag nog aldrig orkat med.”

Julkalendern – Lucka nr.3

 Tick Tock – King Melodies

På Ramberget Recordings kommer ännu en fin singel med Martin Bäcklin a.k.a King Melodies. Här har vi en väldigt spännande artist med ett mixat skimmer av Bolan och Dylan över sig. Vi får alltså ett psykadelisk folk-indie-piller placerat på vår tunga. Hurra va gott!

En Tv-serie:

Puberty Blues

Brandon, Brenda och Beverly Hills hade sin charm då det begav sig. I den här ungdomsserien får man förutom ungdomarnas trassel även följa föräldrarnas vardag på ett mera ingående sätt. Det finns många lager och nyanser i Puberty Blues. Träffsäkert pinsamma tonårsdiskussioner, och en fantastisk scen där surfar-Gary gråter tillsammans med sin mamma, som är så känslosam att ögonen tåras även för tittaren.

Serien är baserad på en roman från 1979. Redan 1981 kom filmen Puberty Blues och 2012 har vi alltså fått tv-serien. 8 avsnitt på ca.45 minuter.

Läs mer tankar om Puberty Blues här på Finpops film, musik och litteratur-blogg.

En bok:

Ville – Jan Lööf

1975 skapade Lööf serien Ville som följetong i tidningen Vi. Serien kommenterades av såväl kung Carl Gustav som statsminister Olof Palme, vilka också figurerar i serien framställda som James Bond-liknande superhjältar. Får man tag på detta seriealbum bör man alltid sova med det under huvudkudden och innan sömnen bläddra lite bland detaljrika bildrutor över ett näst intill dystopiskt Stockholm.