Ny Playlist för Världens Bästa Musik

Tänkte bara informera att det mesta och bästa från dessa sidor nu har flyttats från spotifyl-listan Världens Bästa Musik till Världens Bästa Musik 2. Det började kännas fullt i den första listan som innehåller 656 låtar.

Alltså, godbitarna från bloggen kommer härefter att finnas på spotify-listan Världens Bästa Musik 2. Bara att börja prenumerera på ny lista.

 

En av de nyaste tillskotten och en försmak av juli-listan är Bleachers. Frontfiguren Jack Antonoff  från Fun. med sitt poppiga soloprojekt.

 

Juni 2014 – Playlist

Nu är det bråttom. Jag har semester och måste skynda på att njuta. Bonustiden är förbi och man ska ha roligt nu! Det är grillkoja, myggsvärmar, blindtarmsoperation,  fjällvandring, fågelholkssnickring, taklaminering, gräsklippning, ölprovning, bastubad, fiske, utedasstömning, vedhuggning, ektjärning, hembränning och förståss ny musik. Hinner inte skriva så mycket dock. Så här följer juni-playlistan i sin allra enklaste form, med månadens mest spännande upptäckter. Här finns t.ex. The Pains Of Being Pure At Heart, Kyla La Grange, How To Dress Well, gdansk, Owen Pallett, Lorenz, Rush Midnight, Say Lou Lou, James, Lana Del Rey, Jack White, Wolf Gang, Markus Krunegård, Nottee, The Antlers, och Cocktails som går i Tom Pettys fotspår från 70-talet. Det finns ungefär 175 låtar men här nedan finns ett smakprov på 10 absoluta favoriter. Börja med dom och sen är du kär.

Juni 2014
1. LANY – ILYSB

 

2. TOPS – Change of heart

 

3. Miniature Tigers – Oblivious

 

4. Hurula – 22

 

5. Kamp! – A new leaf

 

6. Tales In Space – Shades

 

7. First Aid Kit – Silver lining

 

8. Lust For Youth – Armida

 

9. Tiny Victories – Scott & Zelda

 

10. Craft Spells – Komorebi

 

Juni 2014

Hipster Slayer – EP

Ur Jakobstads studiekretsar reser sej ett indiepopelektrovidunder som frustar eldiga synthslingor så kraftfulla att hela Europa kommer vilja ha detta band på sin sida som voro de house of Targaryen i Game of Thrones.
Öppningsspåret Feel tripper stompar i liknande hjulspår som Franz Ferdinand riffade i sina glansdagar då Take med Out dropkickade sej ut ur varje radioapparat. Plötsligt sveper allsångsrefrängen iväg lyssnaren till en hawaiiblommig bardisk i Cocktail, och Tom Cruise bjuder hela 80-talet på paraplydrinkar.

Pebbles in the snow flirtar ännu mera med 80-talet och rör sig ett stenkast från Ressu Redfords Bogart & co. Bogart nådde aldrig framgång utanför landets gränser medan Hipster Slayer ännu har ödet i egna händer. Bandet ska inte se det som regn på sin parad att jag nämner Bogart i samma andetag, eftersom det i den inhemska popen är svårt att hitta lika catchiga refränger.

Sångaren Tim Granbacka påminner med sin vitalpubertala stämma ibland om San Ciscos Jordi Davieson. Variationen sträcker sej från efterfestsavslappnad kontroll till det frustrerande jaktskriet hos en yngling i ständig jakt på mera av allt.

Debutskivor genomsyras ofta av en skaparglädje och uppfinningsrikedom som är svår att upprepa senare i karriären. Band som Strokes och The XX satte ribban högt efter bländade debuter. Hipster Slayer har också mycket att leva upp till efter ett mäkta imponerande avstamp med sin 5-spårs EP.