September 2019 – Playlist

100 låtar från september i en playlist. Varsågod att ta del av en musikalisk godispåse, en gåva i toner, symfoniskt sprängstoff, kalla det vad ni vill. September 2019
Lite längre ner kan ni lyssna på några axplock. Eller så tar ni spotify-listan direkt. Den innehåller nytt material med bland andra:

Lars Winnerbäck, Charli XCX, Bat For Lashes, Work Drugs, Post Malone, Veronica Maggio, Lower Dens, Tegan & Sara, Close Talker, James Morrison, Liam Gallagher, Vargas & Lagola, Ariana Grande, Miley Cyrus, Lana Del Rey, Ozzy Osbourne, Girl In Red, Robyn, Kindness, Black Coffee, Seinabo Sey, Whitney, Déyyess, Horsebeach, Melissa Horn, Poorstacy, Beach Baby, Klingande, Stars, Panda Bear, The Dunwells, Alex G, The Modern Strangers, Metronomy, Florence Valentin, The Chain Gang Of 1974, Usher, Keane, Overcoats, Boy & Bear, The New Pornographers, Teebs, Ok Moon, Eamon McGrath, New Cottee, Andreas Moe, Totemo, Viitasen Piia, Lake Johns, Pimeys, and Sir Was.

 

Producerad pop från Amerika med 3 kvinnor i huvudrollen.

1. MUNA – Stayaway

 

 

Som ett Ultra Bra-projekt i fickan.

2. Litku Klemetti – Keijukaisvalssi

Stockholms nya indie-drömmar, säger spotify. Wow!

3. Sabine Women – The thief and her week of wonders

4. Tove Lo – Sweettalk my heart

Egentligen en fransk kille som söker stöd mot de brittiska klipporna. Det är mjuk indie, här med en touch av Lana Del Rey.

5. Cocoon feat. Lola Marsh – I got you

Wannabe underground 80’s britpop från down under.

6. City Calm Down – Television

Songwriting som kniv genom Bregott

7. Anna Ternheim – This is the one

R’n’b nouveau någonstans i kölvattnet av Twin Shadow och Weeknd.

8. Velvet Negroni – Kurt Kobain

Syster-trio som behärskar stämmorna, melodierna och rytmen. Ja, allt!

9. Joseph – Fighter

Rävarna kan än.

10. Death Cab For Cutie – Blue Bloods

20 årig världspop från Sverige.

11. LOVA – Daddy issues

Psykadeliskt.

12. Temples – You’re either on something

13. Lite Twin Peaks, lite Take my breath away.

 

14. Sam Fender – Will we talk

September 2019

Augusti 2018 – Playlist

Best summer in forever. Crazy warm daze trying to stay out of the sun. Fans and sunshades sold out in the whole country. Mayby not the best conditions for music hunting. Not for me at least, since I do most of my tune chasing indoors. Managed to come up with 100 sensational tracks nevertheless. August 2018

Sink your teeth into this musical bliss with acts like;

Blood Orange. HONNE, Capital Cities, Ariana Grande, Still Corners, Death From Above 1979, Troye Sivan, Death Cab For Cutie, WhoMadeWho, Tunng, Family Of TheYear, LANY, Mitski, Cullen Omori, Observer Drift, Hilang Child, Midlake, Tor Miller, Wilderado, Miles Kane, Ben Khan, Jane’s Party, Iron & Wine, PD Liddle, Austin Lucas, Kitten, Cayucas, NIGHT FLIGHT, L. Martin, Twin Peaks, Amos Lee, The Heartbeat Band, Conner Youngblood, Ruby Empress, Ben Browning, IAMX, Fine Points, Swim Good Now, Villagers, D.A. Stern, Gold Star, Cornelia Murr, Dusted, Dictaphone Blues, White Denim, Drew Beskin, Jan And Naomi, Triptides, Bird Streets, Van El, Joel Henry Little, Ljus, Danny Saucedo, Miljon, and Johan Heltne.

Here are my absolute favorites this month.

I absolutely adore;

1. Wild Nothing – Letting go

I absolutely praise

2. John Grant – Love is magic

I absolutely would cut off my left foot pinky if having written:

3. Michael Nau – On ice

I absolutely cry to:

4. The Paper Kites – On the train ride home

Absolutely independent pop

5. Mating Ritual – Low light

I absolutely rrrrrrespect

6. Nicki Minaj – Ganja burns

I absolutely think Reuben kicks Editors and White Lies asses

7. Reuben And The Dark – Dreaming

Absolutely the best and most joyful thing to come out of Russia, alongside vodka.

8. Pompeya – Fire in my heart

I absolutely wouldn’t be who I am without their debut Inside in / inside out

9. The Kooks – No pressure

Absolutely Interpol!

10. Interpol – If you really love nothing

 

So thats all folks! Roughly a 100 tracks from August. Enjoy!  August 2018

April 2015 – Playlist

Here is the playlist for the month of april. It contains about 150 tunes and below you can listen to a few of my absolute favorite picks of the month. Suddenly trying to write in english since the nordic listeners/readers no longer are the majority.

Artists of the month are among others Ryan Adams, Two cartoons, Clare Maguire, Waitress, Silverchair front man Daniel Johns, Beach Boy Brian Wilson, Fallulah, Smallpools, and one of my swedish favorites Jonathan Johansson, San Cisco, Ron Sexsmith, Jim Videgård, The Very Best, Death Cab For Cutie, Jamie XX, Vinnie Who, Seinabo Sey, Robyn Sherwell, and Reptar better than ever. And more…

APRIL 2015

So please enjoy and glada Vappen! / Merry May day!

A Canadian musician, and a young version of Billy Joel or Leo Sayer.
1. Tobias Jesso Jr – How could you babe

One of my favorite artists George Lewis Jr. continues  his stroll along the 80s influenced pop road. The album Eclipse was released in the midst of March.
2. Twin Shadow – Half life

 

Great band from Moscow. And more 80s influences.
3. Pompeya – Liar

 
Independent label Captured Tracks has dug up another golden goose. Nic Hessler mixes light guitar driven power pop with singer songwriter melodies.
4. Nic Hessler – I feel again

 

This dance electro-pop from Manchester was earlier called Ten Bears. Killer chorus!
5. Swiss Lips – Books

 

Fucked Up guitarist Ben Cook manages the alternative pop scene as well. Arel Pink and High Hazels comes to mind.
6. Young Guv – Crushing sensation

Sufjan is finally back with another tear-jearking melody. Magnificent!
7. Sufjan Stevens – Should have known better

 

 

Synth pop with elements of a power ballad. Danish dynamite.
8. Turboweekend – Miles and miles

 

A song that didn’t make the cut on the last album. Anything with The National is a cherry on top.
9. The National – Sunshine on my back

The Album Escape from evil was released a month ago. Listen to Ondine and Electric current as well. Great dreamish indie from Baltimore.
10. Lower Dens – To die in LA

 

 

As my playlists often reveal I’m a sucker for 80s influences. And I guess Toro Y Moi finally realized that and wanted to be part of my list.
11. Toro Y Moi – Run baby run

Never been better. This will work in summer too.
12. Leisure Society – The fine art of hanging on

 
Soft and fragile melodies that touches the heart. Michael and David Champion from Isle of Wight have a glimpse of Roy Orbison in their voice.
13. Champs – Desire

 

 

And of course Brooklyn is represented in this list as well. Not barbershop, but barberpop.
14. Legs – Jungle

 

APRIL 2015

 

Tips 6, 2013

Helgen är inte riktigt här ännu, men det är ju sportlov och kanske behov av lite extra musik i lurarna där ute i skidspåret. Jag kastar fram några spännande artister som jag lyssnat på under veckan i pauserna av skid-VM.

 

1. Veronica Falls – Teenage

Ett enkelt koncept som är så svårt att göra bra. Det är raka rockrör som brittiska Veronica Falls lyckas förmedla med melodierna, stämmorna och pulsen på nya albumet Waiting for something to happen. Ett finfint album som pionjärsjälar som Roky Erickson och Morrissey gladeligen skulle välsigna.

 

2. Adam Green & Binki Shapiro – Here I am

Man kan ju räkna upp liknande konstellationer som Nancy Sinatra och Lee Hazelwood, Johnny Cash och June Carter. 2009 försökte sig också Pete Yorn och Scarlett Johansson på något liknande med en stor halt Gainsbourg/Birkin. Det vilar ett vackert retrosken över flera av låtarna på albumet. Just to make me feel good  är också mäktig med den Bowie/Heroes-ylande gitarren. Adam har tidigare ingått i Moldy Peaches och Binki i Little Joy tillsamans med bland andra Strokes-trummisen Fabrizio Moretti.

Adam Green & Binki Shapiro

 

3. Postal Service – A tattered line of string

Det blev bara ett album för kultbandet Postal Service. Ben Gibbard har harvat vidare i 10 år och haft en mängd Death Cab For Cutie-låtar med i diverse tv-serier och filmer. Och senast kom soloalbumet Former Lives. Jag kan ibland lyssna på Soul meets body eller A movie script ending men återkommer alltid till Such great hights. 10-årsjubileumssläppet av klassiska Give Up innehåller en ny låt.

 

4. Scarlet Youth – You and me

Finländska shoegazegossarna Scarlet Youth söker sig in i Radio Depts ljudmarker. I januari släpptes debutalbumet The everchanging view som understryker att det fortfarande finns en bråddjup melankolisk källa att ösa ur i den finländska mentaliteten.

 

5. Stepdad – My leather, my fur, my nails

Inga ledsna eller sura miner här inte. Elektro-popparna från Michigan gör allt för att ingen ska kunna sitta still. Albumet Wildlife Pop släpptes redan förra hösten men har först nu dykt upp på Spotify. Skulle inte förvåna mig om Stepdad gör samma resa genom radiofrekvenserna som Fun. gjorde ifjol. Skivan är fullsmockad med tunga hits och tarzanstämmor. Jungle, Pick & chose, Must land running,  Will I ever dance again. Det är bara att räkna upp hela låtlistan. (Klicka och lyssna!)

Stepdad

6. The Virgins – Flashback, memories and dreams

Det är fyra år sedan The Virgins tog mig med storm med sitt energiska debutalbum och Private affair letade sig ända upp på sjätte plats på min årsbästalista. Och Rich girl letade sig in på den nästan lika prestigfyllda Rolling Stone-listan. Om två veckor, 13. mars är väntan över. Då släpps uppföljaren Strike Gently. Ett band som har öppnat för Iggy Pop, Lou Reed, Patti Smith, och Sonic Youth måste onekligen ha en hel del att ge. Få se hur de har lyckats med den fyra år långa urladdningen.

 

7. The Royal Concept – World on fire

Med den hyperdansanta Gimme Twice fick jag upp öronen för svenska Royal Concept ifjol. Det fanns tydlig Phoenix-studds på de skrämmande catchiga melodierna. Och singeln World on fire är inte mindre skrämmande om man räds låtar som fastnar i membranen. Under våren släpps debutalbumet. Spännande.

 

8. Phoenix – Entertainment

Från Phoenixaktiga toner tillbaks till originalet. Det är åter dags för Versaille-rockarna att bjuder på kungliga toner och rojalistisk underhållning. Förväntningarna är nu skyhöga på fransmännen efter att man blev så fruktansvärd bortskämd med kvalitén på Wolfgang Amadeus Phonenix. Att ta till ord som magiskt och bragd är redan återanvänt in absurdum i svenska sportforumet så jag får söka mig ett nytt vokabulär tills albumsläppet 22. april. Då spränger Bankrupt! ljud-, melodi- och studsvallen.

Årets Album 2012 del 1 av 5

Ska försöka mig på en summering av musikåret som det låtit i mitt hem och mina hörlurar. Jag tror det blir 30 album, som jag kommer att dela in i fem kategorier; En God Kompis, Hedersomnämnande, Brons, Silver och Guld. Inom respektive kategori saknas inbördes ordning. Det finns förståss många bra album som hamnar utanför listan den här gången. Men de  stoltserar säkert med en fin placering på nån annan mera prestigefylld lista istället. Finns några videolänkar att klicka på också.

EN GOD KOMPIS – Plats 22-30

Black Marble – A different arrangement

Vi har Joy Division att tacka för Brooklyns Black Marble. De håller till i en Manchesterdoftande källare där ekot av Ian Curtis kan studsa mellan väggarna i hundra år.. De andas samma vinterånga av ödslig kyla och trummorna pisksnärtas agande men kärleksfullt. Chris Stewart och Ty Kube är två sovrumsproducenter som skapat minimalistisk synth post-punk magi. Åh dessa avslappnade barytonsångare med till nihilism gränsande laissez faire-attityd.

Favoriter:

Cruel summer

A great design

Static

 

Eight And A Half – Eight and a Half

Jag smyger in superlativet supergrupp i beskrivningen av Torontos Eight And A Half. Trummisen Justin Beroff härstammar från Broken Social Scene medan Liam O’Neil och Dave Hamelin tidigare spelat i The Stills. Här blandas analoga synthar med Peroffs electro-akustiska trummor och Hamelins sköra, höga mot träden spejande sång. Kanske lever jag kvar lite i en tid då Postal Service revolutionerade ljudbilden och Death Cab for Cutie ännu var intressanta.

Favoriter:

Took a train to India

Go ego

 

Ghost Beach – Modern tongues (EP)

Somrigt, slamrigt, sprakande som snabbt förvandlar spökstaden till en dansande folkfest.  Josh Ocean och Eric ”Doc” Mendelsohns glada Ep är en saftig tugga tropiska frukter på en genomskinlig badmadrass.

Favorit:

Miracle

 

Glen Hansard – Rhythm and repose

Glen Hansard är trots sin världsvida berömmelse paradoxalt nog rätt okänd. Han vann en Oscar för musiken i filmen Once och spelade gitarr redan i The Commitments. Men Rhythm And Repose är ändå hans första soloalbum. Jag har burit med mej Hansard i fickan genom oktober-stormarna och november-regnet. Hans röst har blivit mer lik Cat Stevens och vem kan väl ha något emot den utvecklingskurvan. Skivan är producerad av Thomas Bartlett eller Doveman som han också kallas. Doveman har även spelat tillsammans med bland andra The National, Anthony & The Johnsons och Martha Wainwright. Inte så tokiga facebook-kompisar. Hälften av Bruce Springsteens nuvarande blåssektion blåser även de vind i Hansards segel. Leonard Cohen drar tacksamt på smilbanden som stod han åter i hissen på Chelsea Hotel. Det här är vackert. Det här är sorgligt. Den smärta Glen skriker ur sig fyra minuter in i låten får fåglarna att lyfta från grenarna utanför mitt fönster för att istället sätta sig på fönsterbrädet och undra vem det är som gråter därinne. Tåget i Talking with the wolves  tuffar tryggt fram på sin räls, med Hansard fortfarande mässande från hjärtat, med hjärtat, om hjärtat. Han talar med vargar, hästar, fåglar och med mej.

Favoriter:

You will become

Bird of sorrow

The storm, it’s coming

Talking with the wolves

 

Llojd – Snygga kroppar (EP)

Kalmarduon André Carlsson och Isak Friberg håller till i Malmö men nån Bob Hund-accent i sången har ändå inte smugit sig in. Lloyd bjuder på kärlekssånger med elektroniska inslag i Ratatas gamla farvatten. 7030 är ett atmosfäriskt anthem som säkerligen kan få Jocke Berg att haja till och tänka, en gång var man ung.

Favoriter:

7030

Kärlek värd att dö för

 

Mac Demarco – 2

Det verkar vara rätt så lugnt, ganska chill att vara Mac Demarco. Ständig vilopuls och en cigarett i mungipan. Skenet till trots har den blott 21-årige kanadensaren full fart på produktionen med två albumsläpp på mindre än ett år. På omslaget till Rock ‘n’ roll Nightclub var han i färd med att smeta på sig läppstiftet inför en helg av eskapader. Till detta album som kort och gott heter ”2″ har han istället klätt sej i keps och skoggshuggarskjorta, redo att köra fåren till klippning i sin pickup. Gitarren surfar fram slingrande och släpande som nånting David Lynch och Quentin Tarantino säkert gärna skulle köpa rättigheterna till. Och han pudrar de sjösjuka tongångarna med sin sliskigt slöa röst, som man gör om man tillhör slacker-rockarnas skrå tillsammans med exempelvis Kurt Vile. Demarcos lugna tempo vrider upp temperaturen. Det är för hett, för gassande för att spela snabbare. Det här är ingenting som passar till yllesockor och stickad mössa. Det är barfota och kalsonger som gäller.

Favoriter

My Kind of woman

Ode to Viceroy

Freaking out the neighborhood

 

Ryan Monroe – A painting of a painting on fire

Band of Horses synthist bryter sig loss från hästarnas skriande amerikana och travar in i ett mjukare sound med 70-talsreferenser som ELO, Wings (Paul McCartney) och Little River Band.

Favoriter:

Turning over leaves

Shadow in the shade

Blame the daylight

Any way, shape or deformity

 

Wymond Miles – Under the pale moon

The Fresh & Onlys gitarrist bjuder på Cure-klingande sorgesång som nånting nyromatiskt från Donnie Darko-soundtracket. Echo & the Bunnymen applåderar euforiskt lågmält med två hopslag av händerna. Rösten är uppriktigt ledsen och påminner ibland om Brett Anderson. Man kastas tillbaks till dagen då Suedes ”Dog Man Star” ramlade ner i postlådan.

Favoriter:

Singing the ending

Pale moon

Run like the hunted

 

Challenger – The world is too much for me

Challenger albumdebuterar med lättgriplig elektropop som ibland låter sig infiltreras av ett westernpiano. Lite Tanlines kryddat med M83-melodier. Det finns också en 80-talsrytm ala Paul Simon och Peter Gabriel i arrangemangen. En ny och trevlig bekantskap. New York-grabbarna John Ross, Devyn Waitt ochJohn Frank tog mig så att säga på sängen.

Favoriter:

Life in the paint

Takers

Are you scared too?

To discourage the insincere

Playlist – Prag

Det här är vad jag lyssnar på under en inspirerande utsvävning i Prag. Jag svävar fortfarande.

Svenska Sambassadeur har kläckt nytt material igen efter en paus på två år.

Diamond Rings

Diamond Rings eller John O’Regan får 80-talsnörden att drägla med alla de rätta trummaskinerna och syntarna.

Death cab For Cuties Ben Gibbard har släppt ett soloalbum, Former Lives.

Savoir Adore underhåller med någon form av neo-psykadelisk fantasyrock.

Skön folk rock a’la Midlake, Fleet Fox eller Fleetwood Mac med Leeds-bandet Fossil Collective.

Ane Brun försöker sig på ett samarbete med Erasures Vince Clarke.

The Lighthouse And the Whaler är ytterligare ett gäng som figurerar på dedär bands to watch-listorna.

Baden Baden

Fransk indie med Baden Baden

Jason ”Grandaddy” Lytle har släppt ännu ett fantasieggande album, Dept of disappearance.

Så fastande jag i tidig 70-tals singer/songwriterträsket med Sixto Rodriguez

Beyonces  syster Solange har fått till några riktigt spännande låtar producerade av Devonte ”Blood Orange” Hynes.

Några andra låtar som snurrat ett tag i mitt huvud finns också med på listan. Exempelvis världens bästa Twin Shadow och Young Moon.

Tegan and Sara

De kanadensiska tvillingsystrarna Tegan and Sara rockar som sin landsman Neil Young och skriver melodier som borde göra Lady Gaga grön av avund. Om man missat systrarnas stomp i rampljuset är det på tiden att man nu tänder lampan och vässar öronen.

En kort resumé följer över vad du missat eller vad du borde lyssna på igen denna kväll i september; 10 oumbärliga, new wave-aggresiva, folkindie-kyssar signerade Tegan and Sara.

Jag hittade de piercade, tatuerade systrarna Quin först i och med deras femte skiva The Con (2007).  Man kan med fördel variera låtvalet beroende på om man känner övervägande pubertal ilska eller mera ångest över att man glömde ingefära då man var till City Market. Eller så kan man lära sej att känna lite från båda världar.

1. Back in your head

2. Call it off

3. Nineteen

4. The Con

 

2009 kom albumet Sainthood, producerat av Death Cab for Cutie-gitarristen Chris Walla. Albumet är lite mera bearbetat och polerat än tidigare men låtarna är fortfarande lättillgängliga och man kan känna en nerv i bekymren som omsjungs in i 30-årskrisen.

5. Alligator

6. The Ocean

 

 

Från andra skivan The Business of Art (2000) är My Number det starkaste kortet. De då 20 år gamla systrarna producerades av en personlig favorit, Hawksley Workman, kanadensisk rock singer-songwriter med förkärlek för cabarétpop och glamrock men också med fingertopskänsla i balladerna.

7. My Number

 

So Jealous från 2004 kan ses som genombrottsskivan.

8. Where does the good go

9. Walking with a ghost

 

25. September släpptes singeln Closer som en aptitretare inför det stundade sjunde albumet Heartthrob som lär ska komma i januari 2013.

10. Closer

 

Någon riktigt bra video hittar jag inte, så där har Tegan & Sara nånting att jobba på.